
Strax före jul köpte jag denna bok, en mysig deckare i Agatha Christie-stil som utspelar sig i juletid. Jag kan varmt rekommendera den, en söt liten bok som dessutom gör gott för andra.
Min plats för att samla tankar och tips om böcker och annat läsvärt

Nu har jag kämpat mig igenom Doktor Död av Jonathan Kellerman. Den har väl helt okej, men texten i min bok var väldigt, väldigt liten och det gör det inte så lätt att läsa i mörkret i sovrummet när M sover brevid eller när tåget skumpar fram på väg till jobbet. Jag har aldrig läst något av Kellerman innan och att börja med hans 14:e bok var kanske inte det bästa. Jag saknade en hel del i bakgrund som man nog får om man läser fler böcker i serien och lär känna karaktärerna bättre. Tyvärr så var karaktärerna inte tillräckligt väl beskrivna i denna bok utan det kändes som man saknade något. 



Häromdagen träffade jag en släkting som jobbar som marknadsförare på ett förlag i Stockholm. Av henne fick jag boken Jessica Jungs saknad skriven av Elisabeth Gilek. Detta är hennes första bok, men hon har tidigare skrivit manus för TV och film. Min släkting sa att hon precis läst manuset till Gileks nästa bok och att det var det bästa hon någonsin läst! Spännande, spännande! Jag vet inte när den kommer ut men om jag gillar denna debut ska jag absolut hålla ögonen öppna efter uppföljare. Detta kan ju var en intressant marknadsföringskupp också, men om det resulterar i bra läsning så struntar jag i vilket. Jag återkommer med utlåtande.
Jag har precis läst ut en väldigt obehaglig bok skriven av Nicci French. Nicci French är en pseudonym för två brittiska författare som skriver psykologiska thrillers tillsammans. Att det egentligen är två författare som skrivit boken är inget man märker, inte på något negativt sätt i alla fall. Boken heter Du tillhör mig och handlar om en kvinna som blir passionerat förälskad i en man som hon möter på gatan och hur deras relation utvecklar sig mot undergång. Jag ville nästan inte läsa klart boken för att den kändes så obehaglig, men det är väl egentligen ett tecken på hur bra skriven den var. Historien känns väldigt levande.
En bok som jag kan rekommendera är "När ingen ser" av Elizabeth George. För några år sen slukade jag allt som Elizabeth George gav ut men sen tröttade jag. Delvis för att några av hennes böcker var alldeles för långa och röriga, t.ex. Minnets labyrint, och att det kan bli lite tråkigt att läsa samma typ av böcker efter vartannat. 
Nu har jag äntligen läst ut Stefan Einhorns senaste bok Konsten att vara snäll. Jag köpte den någongång tidigt i våras och jag har haft en hel del ångest över boken, men detta innan jag påbörjade den. Den var nämligen inte alls så hemsk som jag hade tänkt mig! Konstigt kan man tycka att jag skulle ha ångest inför boken och tycka att den var hemsk, men jag hade förväntat mig att den skulle ställa en massa krav på mig och innehålla pekpinnar för hur man blir en bra människa. Så var det inte alls. Det mesta kändes väldigt naturligt och lätt att ta till sig. Jag kan varmt rekommendera den och lånar gärna ut den om någon vill läsa (jag försöker nu applicera mina nyvunna insikter och utveckla en av mina talanger - generositet ;-) ).

Nu har jag uppdaterat Helenes smycken med några nya bilder. Några nya armband och örhängen exempelvis.
Jag har precis avslutat Sara Stridsbergs märkliga roman om Valerie Solanas, kvinnan som bland annat sköt Andy Warhol. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva eller tycka. Boken var inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Den väcker en massa känslor i alla fall, var av äckel är en känsla som står ut. Samtidigt fascinerar boken och mot slutet går det inte att släppa den, man vill bara stanna kvar i den drömlika världen som skapas. "Stridsberg blandar dokumentärt material och fri fiktion i en febrigt vibrerande prosa. Drömfakulteten bär underrubriken 'Tillägg till sexualteorin', och romanen är en svidande uppgörelse med de olika förtryckarmekanismer som verkar i samhället."

Nu ha jag äntligen läst ut "Flickan som lekte med elden". Den var kanonbra! Nu väntar jag med spänning på 3:e och sista bokeni Millenium-serien.

Den av många hett emotsedda utgivningen av Stieg Larssons tredje och sista deckare i "Millennium"-serien - "Luftslottet som sprängdes" - skapar problem för bokhandlarna och bokförlaget Norstedts. Nu tidigareläggs därför första försäljnings-datumet, skriver branschtidningen Svensk Bokhandel.
Ett kort tips om en mycket läsvärd novellsamling på svenska. Novellerna går in i varandra, och företeelser och personer återkommer, men ofta är det så fragmentariskt (utan att för den skull bli sådär överdrivet isbergsaktigt som ändå varit fallet hos en del novellister) att jag har svårt att se det filmiskt. Och ledtrådarna man får stämmer - fast bara nästan. Ska man hitta lösningen lär man få grubbla ihjäl sig och jag är mycket tveksam till att det är meningen.
Fokus i novellerna ligger kring restaurang "Gondolen" uppe vid Katarinahissen på söder i Stockholm, det är en ständigt återkommande mötesplats, en fiktiv författare och spoken word-poet (Coletho) och ett brev på insidan av en vindruta adresserad till jaget.
Genomgående är också att karaktärerna tänker för mycket. De gör inte vad de själva vill, utan de funderar på hur deras handlingar kan uppfattas, nästan till absurdum.
Igår läste jag ut en bok som har tvingat mig till en del eftertanke. Kanske inte så mycket som författarna ville, men jag vågade i alla fall läsa hela boken...till skillnad från tidigare försök med böcker som syftar till personlig utveckling. Jag ser det som ett stort steg i min personliga utveckling att jag orkar läsa en hel bok och inte lägger den ifrån mig så snart de jobbiga frågorna börjar ställas! :-)