Ett kort tips om en mycket läsvärd novellsamling på svenska. Novellsamlingar är inte något jag brukar läsa, utan det var främst författaren Jonas Karlsson som lockade mig den här gången. Jag har länge varit imponerad av Jonas Karlsson som skådespelare och tycker även att han verkar vara en sympatisk person utifrån de intervjuer jag sett och läst. Boken är lite småmysig ibland och lätt att relatera till. I ett fall tänkte jag "shit, det är alltså inte bara jag som har sånna här galna tankar!". :-)
På dagensbok.com finns en bra recension av Sandra Sigurdsson. Läs den!
Novellerna går in i varandra, och företeelser och personer återkommer, men ofta är det så fragmentariskt (utan att för den skull bli sådär överdrivet isbergsaktigt som ändå varit fallet hos en del novellister) att jag har svårt att se det filmiskt. Och ledtrådarna man får stämmer - fast bara nästan. Ska man hitta lösningen lär man få grubbla ihjäl sig och jag är mycket tveksam till att det är meningen.
Fokus i novellerna ligger kring restaurang "Gondolen" uppe vid Katarinahissen på söder i Stockholm, det är en ständigt återkommande mötesplats, en fiktiv författare och spoken word-poet (Coletho) och ett brev på insidan av en vindruta adresserad till jaget.
Genomgående är också att karaktärerna tänker för mycket. De gör inte vad de själva vill, utan de funderar på hur deras handlingar kan uppfattas, nästan till absurdum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar